Lite av Gråbo där vi bor idag sen 4 år
Stora Lundby Hembygdsförening
Hej jag har varit och hälsat på och jag vill minnas att jag gick med här som medlem,men har jag missat det så går jag in och anmäler mej nu. morgan_svensson1940@msn.com
Välkommen till
STORA LUNDBY
HEMBYGDSFÖRENING
Ny bok – Silverskatten i Ljungslätt-
Den presenteras i Parasollen tisdag 17 december 18.30. Uppläsning, glögg och pepparkakor, försäljning från 17.00
Hej idag har jag varit och tittat på veteranbilar och mycket annat,på den här trevliga Hembygsföreningen och jag blev mycket glad att jag gjorde det här,och har man varit raggare som jag var på 60 o 70 talet då var det här rätt plats att återkomma till den tiden,och läser ni det här ni som var här med era bilar,då vill jag bara säga ett stort tack till er alla och lycka till med det ni gör.
Hej Thomas jag skickar den här till dej och tackar för en trevlig dag MVH Morgan 0706
Du har bjudits in att titta i albumet för Morgan. Det här albumet har 31 filer.
hjällsnäs hembygdsgård Länkar
Länkar till de olika serverna för huvudsidan
Din rubrik
GRÅBO
Gråboär ett samhälle med ca. invånare, beläget vid sjön Mjörns västra strand i Lerums kommun(se karta).
Denna filmsekvens tar oss till Motellet i Gråbo.
FAMILJEDAG
VETERANBILAR UPPSTÄLLDA PÅ MON, UTANFÖR STORA LUNDBY HEMBYGDSSTUGA
MUSIKSKOLAN SPELADE UPP MED BLOCKFLÖJT STYRELSEN DELAR UT KAFFE MED DOPP SAMT KORV MED BRÖD
FAMILJEDAGEN BJÖD PÅ TIPSPROMENAD RUNT MON. SAMT OLIKA AKTIVITETER
GRÅBO CAFÉ
Gråbo Café var en samlingspunkt i Gråbo under 1930-40-50 och 60-talen. Huset som heter Mohill, byggdes år 1932 av det strävsamma paret Edit och Erik Larsson, som år 1925 startade caférörelse i ett hus i Gråbo som hette Soläng. Detta låg där Segerstadsvägen nr.9 ligger idag.
Här i Mohill uppfostrades fem barn medan Edit drev caférörelsen och Erik skötte cykelverkstaden i källaren, samt kioskrörelsen intill vägen. Denna blev Lilla Kiosken som ännu finns kvar (1999, medan cykelaffären lade ner år 1983. På 1930 och 40-talen hade Erik en kiosk vid Hjällsnäs badplats. Den var öppen vid badväder, åtminstone på helgerna.
Edit, som var född Lundqvist år 1895, dog 1983, medan Erik som var född 1896 levde till år 1985.
En av deras döttrar, Lola, gift Augustsson, berättar om sitt barndomshem: Caféet var en samlingsplats för ungdomar i Gråbo. Där hade många föreningar sina årsmöten och samlingar; Konsum, Fruktodlarföreningen, den blev sedan Trädgårsföreningen, S L U, på deras möten förekom även dans. Film visades en gång i månaden på 1930-talet av Torins Foto i Alingsås. I Gråbo fanns på 1930-1940-talen ett livaktigt schacksällskap som under vinterhalvåret spelade sina partier på tisdagskvällarna. Det bestod av ett trettiotal medlemmar. Schackkvällarna var inte lika de andra aktiviteterna på caféet. Då var det knäpp tyst, vi barn tyckte att schackspelarna var lite mystiska och spännande.
På caféet anordnades också begravningar med kaffe, mat och begravningskonfekt. Dessa karameller, inslagna i silverpapper med vackra dekorationer är väl vad vi barn minns bäst från dessa tillfällen. På caféet serverades vad som populärt kallades ” trettiofemöres ”. Det var en liten kanna kaffe, bulle samt antingen en bit sockerkaka eller två småkakor, allt för 35 öre! Det såldes också lösa cigaretter. En ofta förekommande beställning var:” en trettiofemöres och två lösa Bridge ”. En av cigaretterna röktes till kaffet, den andra var för senare bruk, kanske borta vid stationen, där det tittades på tåget, ett av de sparsamma nöjena för ungdom då. Priset på Bridge var så vitt vi minns på 1930-talet fem öre styck.
MOHILL SKOMAKERI, BAGERI OCH SMEDJA
Smedjan till vänster i bild tillhörde Oskar Lundqvist, Edit Larssons far. Där skoddes bygdens hästar, och reparerades harvar, plogar och andra lantbruksredskap. Oskar Lundqvist bodde vid nuvarande Bysmedsvägen, det är därför den gatan har fått namnet. I slutet av 1930-talet flyttade Oskars son Karl smedjan upp i Monabacken, vid nuvarande Fornminnesvägen. Oskar dog år 1944 och Karl år 1979.
Det ljusa huset är Björkliden, skomakare Anton Johanssons, byggt år 1926. I dess källarvåning fanns hembageri som först drevs av Antons hustru och dotter, Hulda och Sigrid Johansson. Därefter av Eva och Torsten Johansson och sist familjen Flink. När Mjörnbotorget år 1970 var färdigt, flyttade Flinks bageri dit.
Bilderna på caféet är tagna någon gång på 1930-talet och eftersom ingångarna på en av dem är lövade, borde det vara vid midsommar. Erik satte alltid upp ett par björkar vid dörren då.
LJUNGSLÄTTS URET
U nder den sista hälften av 1800-talet kom Ljungslätts namn att förknippas med något nytt, ljungslättsuren, som fanns i många hem i bygderna runt omkring. Dessa var enkla tidmätare med en enda visare på en rund urtavla av trä, som regel med fodral. Det genialt enkla verket av järn, med kugghjul av mässing, var med urtavlan fästad på en platta som vilade på konsoller av trä. Lod av sten, och lång järnpendel fullbordade dessa ur, som vintertid tillverkades, dels i köket, och i smedjan på Ljungslätt. Mässingshjulen sågades och filades ut, kugge för kugge, för hand och utan maskiner, efter att först ha gjutits i smedjan. Barnen i familjen deltog genom att sköta lysstickorna under kvälls-arbetet. Ett vanligt pris för ljungslättsuren var 5 kr. Klock-makaren var en sonson till den gamle ” Ljungslätten ”, och med nästan samma namn, Anders Andersson. En son till honom ,Johan August, blev i sin tur urmakare i Göteborg under namnet Ljungdahl. Förleden till namnet kom natur-ligtvis från Ljungslätt.
Ett ur som skänkts till stora Lundby Hembygdsförening, och som var försedd med två urtavlor, så att vid montering där urverket hamnade inne i väggen , man kunde se tiden i två rum , förolyckades som så mycket annat vid den för-ödande brand som drabbade hembygdsstugan en långfredag i slutet av 1980-talet.
Uret på bilden finns ( l987 ) i Gräskärr som ligger i norra ändan av Lilla lövsjön, och lånades ut av Olle Edvardsson för fotografering. Där bor ( 1987 ) fortfarande ättlingar till de gamla ljungslättsbönderna.
BESÖK VID EN GAMMAL SLÄKTGÅRD
Systrarna Dagny Olsson-Andersson och Edit Olsson - Göthe, i rakt nedstigande led avkomlingar till den förste så kallade ”Ljungslätten ” Anders Andreasson, fotograferade sittande på stenmuren framför mangårdsbyggnaden någon gång på 1940-talet. Göteborgs stad ägde egendomen sedan slutet på 1930-talet och byggnaderna revs på 1950-talet. Med på bilden är Arnold Andersson, Kullgården.
Den gamla smedjan på gården i Ljungslätt, avbilda vid samma tillfälle.
SLÄDFÄRD TILL LJUNGSLÄTT
Ljungslätt på 1920-talet, troligen 1923. Edvard Aronsson, Kvarndalen och Björsjödal i Starrkärrs socken, har spänt parhästarna för kälken med höhäcken och åkt till sitt barndomshem, Ljungslätt, med några bekanta. Edvard var sonons sonson till ” Gamle Ljungslätten ”. Anders Andersson, som var född 1736.
Detta fortskaffningsmedel används numera sällan i våra trakter. Vägarna är nu ofarbara för dessa trevliga åkdon, även om snötillgången skulle vara tillräcklig. Tillgången på dragdjur ökar ju igen, tack vare att hästen som fritidsnöje är så etablerat, men kälkarna är sällsynta, även om det finns en del gamla och troligen obrukbara lite varstans i ladorna. Några historier om kapplöpning till julottan med hästar och slädar i vår socken har inte hörts. Slädarna var nödvändiga ur nyttosynpunkt den tiden då man inte kunde ta sig fram med vanliga kärror, men naturligtvis ordnade ungdomar också nöjesfärder med slädar, hästar och facklor långt in på 1900-talet.
RUIN EFTER SÅG OCH KVARN
M itt i den nu så vilda skogen mellan Lilla och Stora Lövsjön, finns dessa rester efter kvarn och såg, som ägts och drivits av dom legendariska Ljungslättsbönderna Anders Andersson och Anders Andreasson.
Bäckar och vattenfall finns på många platser i Stora Lundby, och vid nästan varje ställe där det fanns möjlighet utnyttjade man vattenkraften. Enbart i Lundby socken fanns det på 1820-talet ett 20-tal kvarnar och sågar.
Senaste kommentarer
20.10 | 08:30
Trevligt!
11.04 | 16:16
Tack Mogge !! kul att se gamla minnen
11.02 | 18:34
Finns museet i Örebro kvar?